Intro:
Nedan kan du läsa en lite äldre artikel om hur mitt liv såg ut och hur jag utmanade mig med att sova utomhus en natt i veckan under två år. Det blir en tidsresa, livet såg annorlunda ut. Utmaingen gav mycket erfarenhet av att övernatta i naturen under alla förhållanden och årstider. Det är något jag kan rekommendera er alla. Mitt friluftsliv har fortsatt efter detta och utmaningarna har stegrats med åren. Det kommer fler artiklar om det längre fram.
// Torbjörn 6 år efter artikeln först skrevs.
Ursprunglig artikel:
Mitt namn är Torbjörn Selin, en heltidsarbetande tvåbarnsfar som bor i villa 5km från centrala Borås som råkar ha en ständig längtan till naturen och ett stort intresse för uteliv. Mitt friluftsande består i allt från en promenad till turer och övernattningar med gott om utrustning till självsvält under olika typer av överlevnadskurser med minimal utrustning. Att utbilda andra i friluftssäkerhet och överlevnad har också kommit att bli en allt större del av mitt sätt att leva och en bra anledning för mig att komma ut i naturen. Håller man en kurs är det nämligen tämligen svårt att boka in något annat som hindrar mig från att komma ut.
Jag har tidigare i karriären varit officer och utbildat människor i att klara sig i utomhus miljö under alla tänkbara förhållanden. Nu jobbar jag med samhällets krisberedskap och sitter på kontor i centrala Borås. De senaste 17 åren har jag riktat mot överlevnad utbildat över 1000 personer i försvarsmaktens, svenska överlevnadssällskapet och sedan 2014 också i helt egen regi då jag på hobbynivå startade företaget All in Nature SWEDEN som erbjuder överlevnadskurser och diverse andra uteaktiviteter.
Det finns vissa som kallar sig för överlevnadsexperter, jag vill hävda att jag har lång och bred erfarenhet men någon ”expert” vet jag inte när man blir. Jag har dock två dokumenterade utbildningar där jag av försvarsmakten och Svenska överlevnadssällskapet har rätten att titulera mig Överlevnadsinstruktör. Jag finner en sann glädje i att dela med mig av mina kunskaper.
Det var lite om mig själv, nu ska vi komma till rubricerad ut(e)maning. Utmaningen ligger i att få ihop tid att spendera ute i en allt som oftast fullbokad kalender, inte i själva utevistelsens vedermödor i sig. Jag tror det gäller de flesta av oss med naturen som intresse, vi vill vara ute mer men hinner inte. Eller i alla fall är det en vanlig ursäkt. Med det här i tankarna och min egen längtan ut funderade jag på hur jag skulle lyckas med att ta mig tiden till det jag faktiskt vill göra mer av.
Jag bestämde mig strax innan nyår förra året att ha som mål att sova ute en natt i veckan under 2016. För att öka pressen på mig själv gav jag också detta som ett nyårslöfte. För att klara detta förstod jag att jag måste ha en ganska varierad ambitionsnivå på mina utevistelser, en natt ute kunde inte vara synonymt med ett längre äventyr. Det finns helt enkelt inte alltid utrymme för det i ett hektiskt liv med arbete och familjens många måsten. Så en natt ute kunde lika väl vara i hängmattan i skogsbrynet bakom huset som en natt i tält på en fjälltopp i Norge. Jag satte heller inte upp några begränsningar i hur och med vem jag skulle spendera mina nätter ute. De allra flesta nätter tog jag mitt pick och pack och gav mig iväg ensam, andra gånger tillsammans med mina barn eller under någon av mina kurser. Jag accepterade också olika standarder och bekvämligheter. Vill man belöna sig med en extra klapp på axeln sover man ”hardcore överlevnad”, för mig är det en natt i kläderna man går och står i, att sova framför elden och bygga sin egen bivack och sin brits att sova på. Nästa steg är under bar himmel på liggunderlag med sovsäck, sedan kommer regnskydd/tarp, därefter hängmatta och sist tält. Alla varianter räknas som en godkänd ”utenatt”.
Hur det gick med ut(e)maningen
Jag har fått uppleva många äventyr, stora som små, nära och långt borta. Jag har lärt mig massor av den här utmaningen då övning ger färdighet och många nätter utomhus skapar rutin och trygghet. Jag sov ute ca 70 nätter under 2016, missade ca 3 veckor på grund av lite olika anledningar men tröstade mig själv med att ta fyra dygn i skogen några andra veckor istället. Någon natt bad jag också vänner om att låna ett liggunderlag och sovsäck för att sova på deras altan när jag slarvat tidigare i veckan. Här följer enkla beskrivningar och några valda bilder från ett axplock av nätterna utomhus.
Årets först natt dagen efter nyårsafton blev på ett liggunderlag rakt på marken med en skyddande tarp. Det var rejält kallt så en fin start på utmaningen. Observera det orangea bandet som jag hängde upp för att lättare hitta tillbaka.
Jag kokar lite varmvatten innan läggdags. Kameran står på ett stativ med självutlösare.
En av mina favoritnätter genomförde jag 30 meter från mitt hus. Man behöver ju inte gå så långt som sagt. I en hög med snö som några timmars skottande av gårdsplanen samlat ihop. Jag bor ju i Borås, så det är inte varje vinter snöhögsbivacker kommer på tal.
”Inrett med en renfäll, ett ljus och en termometer samt en ryggsäck på utsidan för att stänga igen efter mig blev det med en minus-nio sovsäck en lite klaustrofobisk men mysig natt”
Vissa nätter blev utan större äventyr. Detta är från en frostig natt på en gräsmatta bredvid en kursgård.
Att somna under bar himmel efter att ha tittat på en stjärnklar himmel hoppas jag att fler får uppleva. Det var runt tio minus vid läggdags så dubbla sovsäckar på minus 9 respektive minus 1 grad i komforttemperatur fick det bli. Renfällarna underst är den här gången till för att det är grymt mysigt och ger lite extra torr mark att lägga sina ytterkläder på. Liggunderlaget har mellan 4,9 i R faktor så det hade räckt gott egentligen.
Det är kul att testa nya varianter, här fick tarpen luta ner i fotänden, snön föll under natten från smältande träd och lade sig som ett lager över duken och tyngde ner den, fungerade helt ok ändå.
En annan variant med samma tarp, trevlig lösning tyckte jag. Lite lätt duggregn i ansiktet under natten som gav lite extra känsla. Att ha minst ett föremål i väl synliga färger är en bra idé att ha med sig ut ifall man behöver bli hittad i en nödsituation.
En helt fantastisk natt. Dottern sov i hammocken och jag sov under henne. Skyddade av samma tarp kunde jag klappa om henne lite innan vi somnade, sov som stockar gjorde vi båda två.
En annan natt hade jag med mig min son ut, det var kvällen före en eldkurs som jag höll i. Jag visar en mysig bild på honom framför elden istället för en bild till på hängmattan. Det är en härlig känsla att få med sig sina barn ut i naturen, speciellt nu när så många barn spenderar allt för mycket tid framför någon skärm. Jag anser att det är en gåva man ger dem.
Om snöhögen var härlig på sitt sätt är känslan när man vaknar på toppen av ett berg nära Haukeligränd i Norge svårslaget när det gäller utsikten.
En bild på mig själv med västra Norge och trakterna kring Bergen (orten) i bakgrunden. Åter igen ett stativ och självutlösare på kameran. Jag var ute helt ensam, fiskade laxöring och njöt av ensamheten och tystnaden.
Detta är en av nätterna på en ö utanför Lysekil i samband med en kurs i kustöverlevnad som jag och en vän arrangerade.
Denna bild är tagen från tältplatsen ovan under kustöverlevnaden fast solen är på väg ner och två av kursens deltagare är och samlar något att äta innan det blir kolsvart ute.
Ett sista foto på mig själv och min dotter. Vi var ute i skogen och rekognoscerade inför en av mina överlevnadskurser och övernattade, vattnet i några pölar utanför tältet var fruset på morgonen, undra på att hon kände sig stolt efter den natten.
Jag hoppas nu verkligen att min artikel och mina bilder kan inspirera fler att ge sig ut för att njuta av samvaron med naturen, att få känna vinden, regnet, kylan, värmen från en brasa eller den varma sovsäcken med alla dina sinnen. Du behöver inte ge dig av långt bort, ut(e)maningen och det lilla äventyret väntar på dig, bara gör det, livet är för kort för att sitta inomhus I onödan. 🙂