Att klä sig rätt vid aktivt friluftsliv, där vädret kan vara både en vän och en fiende är avgörande för en säker och njutbar upplevelse. Detta kräver en förståelse för flerskiktsprincipen och hur man anpassar sin klädsel efter ansträngningsnivån. Denna lager-på-lager-metod ger dig möjlighet att förhindra nedkylning och överhettning, att frysa eller att svettas för mycket genom att dela upp klädseln i olika lager med specifika funktioner.
Varje lager har sitt huvudsyfte, att transportera fukt, isolera eller skydda mot vädret. För att isolera kroppen mot kyla är det viktigt att skapa ett eller flera lager av luft där stillastående luft stannar kvar och effektivt bevarar värmen. Motsatsen är att se till att kroppen ventileras och att det varma lagret ständigt byts ut.
Innerskiktet – effektiv fukttransport
Det första skiktet närmast huden (baslager, underkläder, underställ) ska effektivt leda bort fukt för att hålla dig torr och varm. Det är viktigt att innerskiktet sitter nära kroppen. Ull och syntetmaterial fungerar bra i detta skikt, medan bomull bör undvikas, även för underkläder som kalsonger, trosor, strumpor och bh. Att hålla huden torr minskar risken för nedkylning och skav.
- Nära kroppen.
- Ull eller syntetmaterial.
- Undvik bomull.
- Minskar risken för nedkylning och skav.
- Skyddar huden och transporterar bort fukt från kroppen.
Mellanskiktet – fukttransport och isolering
Det andra lagret (isolationslager, skjorta, tröja, isoleringsjacka) har en dubbel roll: att transportera bort fukt från innerskiktet och att isolera kroppen för att behålla värmen. Luften mellan fibrerna/fyllningen i detta skikt isolerar effektivt. Vid mycket kalla temperaturer eller låg aktivitetsnivå bör detta lager vara tjockare. Fleece eller ulltröjor passar bra här men även tunnare lättviktsdun eller syntetsjackor. Öppningar som dragkedjor underlättar för att reglera temperaturen och släppa ut överskottsvärme. Vid hög fysisk aktivitet kan det vara fördelaktigt med material som andas väl för att effektivt kunna transportera bort fukt.
- Transporterar bort fukt.
- Isolerar kroppen.
- Luft mellan fibrer isolerar.
- Fleece, ulltröjor eller tunnare lättviktsdun eller syntetsjackor.
- Öppningar som dragkedjor för ventilation.
- Material som andas vid hög aktivitet.
- Ger extra värme och hjälper till med fuktreglering.
- Kallas även för “isolationslager”.
Ytterskiktet – skydd mot väder och vind samt fuktreglering
Det tredje lagret (skalkläder eller friluftskläder) fungerar som ett skydd mot yttre element som vind och väta, samtidigt som det hjälper till att reglera fukt. Detta skikt bör vara anpassat för aktivitet och skydda utsatta områden (gå att snöra igen) som huvud, hals, handleder, midja och fotleder. Justerbara öppningar för ventilation, som kan hanteras med handskar, är en fördel.
Medan moderna membrankläder är populära, kan de i extrem kyla förlora sin ventilationsförmåga, vilket kan leda till fuktansamling och risk för nedkylning. I torra, kalla förhållanden kan G-1000 eller tätt vävd bomull vara mer effektiva, då de tillåter en viss fuktgenomströmning. Reflekterande detaljer eller grälla färger på ytterskiktet kan öka synligheten i snöiga eller dimmiga förhållanden.
- Skydd mot vind och väta. (T.ex. Gore-Tex)
- G-1000 eller tätt vävd bomull i torra, kalla förhållanden.
- Reglerar fukt.
- Anpassat för aktivitet.
- Skyddar huvud, hals, handleder, midja, fotleder.
- Ventilationsöppningar.
- Reflekterande detaljer för ökad synlighet.
Förstärkningsskiktet – extra skydd vid pauser och stillastående
Förstärkningskläder används under pauser eller när du stannar för att sätta upp läger. Dessa plagg, som kan vara en extra tröja eller en rymligare termojacka/byxa med dun- eller syntetfyllning, kan bäras över eller under det övriga lagret. Se till att förvaringsplatsen är lättillgänglig i din packning för att snabbt kunna ta på dem vid behov. Material som dun är lättviktigt och komprimerbart, vilket gör det enkelt att bära med sig som ett extra skydd utan att ta mycket plats.
- Används under pauser eller vid stillastående.
- Extra tröja eller termojacka och byxa.
- Kan bäras över eller under övrigt lager.
- Lättillgänglig i packning.
- Dun är lättviktigt och komprimerbart.
Väderförhållandena kan vara oförutsägbara, särskilt i bergs- och kustmiljöer där snabba växlingar kan föra med sig blötsnö och regn. Ett ultralätt regnplagg kan vara ett utmärkt komplement till ditt förstärkningsskikt för att skydda mot oväntat väder. I slutändan måste mängden kläder och möjliga variationer anpassas efter specifika förhållanden och verkligheten på plats.
Strumpor
Strumpor ska gärna ha en del ull i sig, ju mer ull desto varmare. Ullstrumpor stinker mindre och håller värme även i fuktigt tillstånd. De kan stickas och formas för att passa foten optimalt samt för att minska friktionen under trampdynan.
Skor
Låga lättviktsskor. Det finns flera olika sätt att tänka när det gäller skor och kängor. Allra lättast är att ha sandaler eller mycket lätta joggingskor på fötterna oavsett hur lång tur du ska vara ute på. Då gäller det att vänja sig vid att fötterna blir blöta om dagen, ifall det regnar eller om man passerar en bredare bäck. Då tar du med fördel med dig vattentäta sockor att använda om det blir kallt. Du behöver träna dina fötter och anklar att tåla ojämn terräng. Känsliga fötter kan känna av trycket underifrån och du kan ”slå i tårna” vid stening terräng – detta eftersom sulorna är mycket tunnare än på de lite grövre kängorna. De ger heller inget stöd för anklarna om du trampar snett. För dig som inte klarar detta vid längre vandringar med eget tält så passar det ändå vid dagsturer, eller kanske också vid stugturer. Ju lättare packning du bär med dig, desto bättre lämpar sig dessa skor.
Skorna är extremt lätta och luftiga, de bäddar för en skön vandring. Nackdel är brist på stöd, att du blir blöt redan vid små vattenpölar och att mygg kan bita igenom för ”nätiga” skor.
Nästa nivå är ankelhöga vandringsskor. De finns i syntetmaterial eller läder. De finns som skalkängor (Lundhags) eller goretex (Meindl). Skalkängorna kan ha gummi längst ner vilket gör dem väl resistenta mot vatten, men till slut kommer de bli blöta genom lädret. Goretex håller tätt utifrån men kan bli fuktiga av din fotsvett.
En skalkänga torkar fortare om den blivit blöt (t ex om du trampat i för djupt vatten, eller av ovan nämnda anledningar) medan goretex med foder tar lång tid att torka. Kängorna i läder är tunga men slitstarka och de skyddar fötterna om du slår i en sten. Sulorna är styva och hårda med bra mönster och därmed bra grepp. Den högre lästen gör att du får ett hyggligt stöd för anklarna och det skyddar mot stukningar. Det finns numera lätta ankelhöga kängor att köpa från t.ex. Altra. De ger lite av känslan att gå med de låga lättviktsskorna.
En mellanhög känga är en bra kompromiss. De är lagom helt enkelt, som vi säger i Sverige. Inte för tunga, hyggligt stöd för anklarna, håller fötterna torra vid mindre vattendrag, de ventilerar ut värmen bättre än de höga och de har bra sulor.
Sista nivån är höga kängor som går till vaderna. Både skon och sulan är rejäl, med bra grepp och de ger maximalt stöd. Du kan gå i lite djupare vatten utan att det rinner över. Nackdelen blir den högre vikten som gör att det “kostar mer” energi att vandra. Man brukar räkna all vikt man kan spara på sina skodon x5 i energibesparing kontra vikt man sparar i packningen på ryggen. Man ska ju lyfta foten 20 000 gånger om dagen.
Slutligen angående skodon. Om det är kallt ute så är det skönt att lämna de luftigaste skorna hemma och satsa på enkel, eller vadhöga kängor.
OBS! Om du ska gå kurs hos oss, eller ge dig ut och vandra – se till att ha gått in skorna innan kursen för att undvika skavsår. Prova ut dem noga och se till att de sitter skönt redan i butiken, samt att det är gott om utrymme för tårna. Fötterna sväller när du har gått några timmar och de blir varma, så en större storlek än du är van vid brukar behövas. Gott om plats för tårna helt enkelt! Även plats på bredden, samt utrymme över lästen är viktig.
Byxor
Vi rekommenderar att byxorna är i ett material som är en blandning av 65% polyester och 35% bomull. Rena syntetkläder kan vara känsliga för glöd och sprättande eld. Dessutom upplevas som “plastiga” och kännas kalla vid kyla och klibbiga vid värme. Rena bomullsbyxor är sköna, men om de blir blöta tar de en evighet att torka samtidigt som de kyler ner dig oerhört. Har du någon gång haft jeans på dig i regn så vet du. På engelska kallas bomull i friluftssammanhang för “death cloth”, alltså dödens tyg.
Det finns många billigare märken på marknaden och det kommer funka bra det också. Ett par sköna arbets-/snickarbyxor funkar också om man har det, till dem kan du ofta köpa sköna knäskydd, men dessa byxor rekommenderas mest den kallare perioden av året.
På vissa byxor finns ventilation vilket kan vara skönt om det är varmt. För skogslivet är det praktiskt med ordentliga fickor som gärna sitter lite mer mot sidan av benet än på framsidan. För vandring ligger sakerna bäst i ryggsäcken.
Undertröja/underställsöverdel
Vi brukar rekommendera en undertröja i ull, men vill man inte investera i det funkar ett enklare syntetunderställ bra (luktar dock fort illa). Alternativt kan man använda en tunn skjorta i bomull. Den är relativt myggtät, svalkar mot solen och torkar trots att det är bomull ganska fort då den är så tunn.
Långkalsonger/underställsunderdel
På sommaren rekommenderar vi en tunnare modell av långkalsonger, gärna i ull. Se info om undertröja ovan.
Varm tröja
En lite tjockare tröja behövs också och den får gärna vara i ull, för det brinner inte så lätt vid glödsprätt. Den håller också värmen även om det är fuktigt. En ulltröja blir dock tung och tar tid att torka, så en bra fleece som man skyddar mot eld med sin jacka är ett bra alternativ som också är billigare än ull, den torkar snabbare.
Jacka
Här gäller samma tänk som för byxor. Det är skönt om jackan går ner lite över rumpan – en midjekort variant kan ge en glipa nere vid ryggen som är obehaglig. Rymliga fickor är bra och de ska gärna gå att stänga med knapp eller dragkedja.
Regnställ
Det är viktigt att få med både byxor och jacka. Enbart en rock eller poncho skyddar inte benen om du ska gå mycket i högt gräs eller sly. Se till att storleken är väl tilltagen så man kan ta på sig dem över ordinarie kläder.
Goretex är inte så imponerande som man kan tro, men ofta har de jackorna massor med ventilation som gör det någorlunda bekvämt. Vill du vara helt regntät en kallare höstdag är det galon som gäller! Finns i bra pris på bygghandeln.
Handskar
Satsa på bra läder i handskarna vid aktiviteter i skog och vid eld. Det finns olika nivåer även här – man kan ha läder på insidan och bomull på utsidan av handen, men undvik allt som har plast i sig då det lätt smälter av elden och skadar händerna. Vid vandring kan en tunn fleecehandske och ett skalskydd vid regn vara toppen.
Mössa och keps
Det är bra att ha en lite varmare mössa för lägeraktivitet och sömn, samt en tunnare mössa eller keps som är praktiskt när man rör sig i skogen för aktivitet på dagen.
Tänk på att...
Alla kläder som du har med dig ut, lite beroende på kursen du ska vara med på, kommer att utsättas för slitage och i vissa fall eld. Så den nyaste, dyraste skaljackan bör lämnas hemma.
Det viktigaste av allt - att aktivt anpassa sin klädsel
När vi rör oss och anstränger oss producerar vår kropp mer värme. Till exempel, att gå uppför en backe med en ryggsäck eller dra en pulka kan få oss att bli väldigt varma. Samtidigt om vi sitter helt stilla eller går långsamt då skapar kroppen inte så mycket värme åt oss.
Yttre faktorer som väder och vind kan påverka vår kroppstemperatur på olika sätt. När det är kallt ute, kan vinden göra det kännas ännu kallare genom att blåsa bort den varma luft som vår kropp producerar. Å andra sidan kan solen värma oss upp när det är varmt ute, men om vi är för mycket utsatta för solen kan vi också riskera att bli överhettade. Väderförhållanden som regn eller snö kan också påverka vår kroppstemperatur genom att göra våra kläder blöta och därmed kyla ner oss snabbare.
Var beredd att öppna eller stänga dragkedjor, ta av eller lägga till lager av kläder beroende på vilket väder det är och hur du känner dig. Vi har alla mycket olika individuella förutsättningar när det gäller värmeproduktion. Hur lätt vi fryser och även hur lätt vi blir överhettade.
Att situationsanpassa hela tiden justera kläderna kräver ett mycket aktivt agerande, vilket är lätt i början av en tur, men svårare att “orka” när du blir trött. För att behålla din fysiska och mentala energinivå där ute, är det dock helt avgörande. Förvara därför kläder lättillgängligt, ha fickor/fack så att du exempelvis kan stoppa ner mössan i uppförsbacke, för att sedan ta på den igen när du kommit upp på en platå.