I Sverige är vi lyckligt lottade!
Med vår omtalade allemansrätt får vi alla tillgång till vår vackra natur. Det är den som gör vårt friluftsliv i Sverige så fantastiskt. Vi kan röra oss fritt i naturen, plocka bär och svamp. Slå upp vårt tält och även elda utan att fråga markägare om lov. Allemansrätten ger oss dessa rättigheter men också skyldigheter. Vi skall skydda natur och djurliv och visa hänsyn mot såväl markägare som andra medbesökare i naturen. Naturvårdsverket har sammanfattat det hela med fyra ord!

”Inte störa – inte förstöra”

Allemansrätten i lagen

Historiskt

Allemansrätt som utryck etableras i Sverige efter andra världskriget. Detta var en följd av den fritidsutredning man gjorde 1937
då det också lagstadgades om en andra semestervecka. Man ville helt enkelt se till att förenkla för stadsbor att komma ut i naturen för vila och rekreation. Att bedriva friluftsliv helt enkelt. Markägarna såg inte helt positivt på detta och förslag har funnits på att reglera allemansrätten men det har hittills inte blivit något med den saken.

Sedan 1994 finns allemansrätten inskriven i vår grundlag. I Regeringsformens 2 kap, 15§ om grundläggande fri- och rättigheter
står i att ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

Lagen Säger

Det finns inte mycket lagtext som reglerar allemansrätten men man kan hitta följande i miljöbalken, kap 7, §1: Var och en som
utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den.

Olagligt att bryta grenar från träd

Till skillnad från vad många tycks tro får man inte såga eller hugga ner träd och bygga kojor (som man ofta kan se på YouTube videor). Man får inte ens bryta döda grenar från träd. Läs gärna:

Rättsreglerna är preciserade i lagen. 12 kap. 2 § brottsbalken innehåller en utförlig uppräkning av sådana naturalster som allmänheten inte får tillgodogöra sig: ”Den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs eller, av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda eller ock vindfälle, sten, grus, torv eller annat sådant som ej är berett till bruk, dömes för åverkan” (till böter).

I en nödsituation

får du däremot vidta en hel del åtgärder som bryter mot lagstiftningen i “vanliga fall” utan att du ska straffas. Det kallas i brottsbalkens 24 kap allmänna grunder för ansvarsfrihet (det är med andra ord ingen rättighet “nödrätt” som vissa skriver utan snarare “jag kan slippa straff om…”.

4§ säger: En gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapitel, begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig.

Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Lag (1994:458).

Sedvana och kulturarv

På medeltiden fick resenärer på väg genom de skogarna ofta nöja sig med hasselnötter som färdkost, restaurangerna var få. Det var tillåtet att plocka ena handsken full med nötter, mer fick man inte ta. Sedvänjor av det här slaget har levt kvar genom århundraden, och har möjligen haft betydelse för delar av vår nuvarande allemansrätt. Vi betraktar ofta allemansrätten som ett kulturarv, och ibland till och med som en nationalsymbol.

(Den här texten eller liknande version finns identisk på flera platser, källan är svår att hitta, om du som läser artikeln vet, maila gärna oss //Torbjörn)

Eld och allemansrätten

En lägereld är en fantastisk del av friluftslivet men det är viktigt att elda så att man inte skadar naturen eller att elden riskerar att sprida sig. Kontrollera med räddningstjänsten om det råder eldförbud, då är det förbjudet att tända en eld. Även om det är tillåtet att elda kan det vara så torrt att det är olämpligt, till och med farligt att elda. Använd ditt omdöme.

Elda på rätt underlag

Grus och sand är bra underlag, eller stenar du samlat till en rejäl skyddande eldstad. (Vi utbildar att man ska täcka botten av eldstaden helt för att skydda marken under. Knytnävsstora stenar eller större ska det vara, täck hålrummen med mindre stenar eller grus. Detta gör att det inte tar eld i jorden eller bland rötterna. När du eldat klart släcker du ordentligt och lägger tilbaka stenarna med den svarta brända sidan neråt. Lämna inga spår.) Elda inte på eller nära klippor, berghällar eller stora stenblock. Värmen gör att sprickor kan bildas, vilket skadar klippan permanent och lämnar fula ärr i naturen.

Vad får du elda med

Allemansrätten ger dig rätt att ta nedfallna kottar och löst liggande pinnar och grenar som ved. Du får dock inte hugga eller såga ner träd eller buskar eller ta grenar, ris och näver från levande trän. Även vindfällen är skyddade. Läs ovan under “lagen” för undantag.

Tältning och övernattning i naturen

Du får som regel tälta eller för den delen sova i hammock eller rakt på marken en natt eller två nästan varsomhelst. Huvudsaken är att det sker med respekt och hänsyn. Du skall inte lämna några spår efter dig så välj din plats med omsorg. Allemansrätten skiljer också på att tälta ensam eller i grupp. Ett par, tre tält någon eller ett par nätter anses okey men är ni fler tält än så måste ni be om tillåtelse från markägaren.

Du får inte tälta i använd betesmark, på jordbruk eller plantering och inte för nära ett boningshus. Tomtgränsen utgör en absolut gräns, men se till att tälta utom synhåll från de som bor i huset. Vill man tälta närmare går det såklart att fråga. (Ibland kan det vara direkt svårt att hitta plats för tält.)

I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler. I allmänhet är det inte tillåtet att tälta annat än på särskilt angivna platser. Det kan också vara tältförbud i hela området.

Vandring

Som regel kan du vandra nästan var som helst i Sverige. Det är dock som alltid med allemansrätten med hänsyn till djur och natur. Du får alltså inte göra någon åverkan på marken. En skogsplantering med späda plantor, jordbruk med planteringar, inne på privata tomter nära boningshus (det finns dock inget minsta avstånd angett men använd sunt förnuft, du skall inte störa husägaren), golfbanor när spel pågår som ett par exempel. Men som sagt så länge du är rädd om marken finns så gott som obegränsat med härlig natur att vandra i och upptäcka.

Hundar

Naturvårdsverket skriver att “Ta gärna med dig hunden i naturen. Men för att skydda vilda däggdjur och fåglar är kraven på dig som hundägare stora.“

Enligt paragraf 16 i Lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter ska hundar hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt. Under tiden 1 mars till 20 augusti måste du hålla din hund under extra stor uppsikt när ni är ute i naturen.

Naturvårdsverket:

Naturvårdsverkets tolkning av lagen är att om en hund ska hindras från att springa lös måste den i de allra flesta fall hållas i koppel. Det är bara extremt väldresserade hundar som kan få gå lösa under tiden den 1 mars till den 20 augusti. I praktiken ska hunden, om den är lös, vara högst någon meter ifrån dig. Du behöver ha sådan kontroll över din hund att det motsvarar ett osynligt koppel. Ordet ”kopplingstvång” eller ”koppeltvång” finns däremot inte i lagstiftningen, förutom i rennäringslagen som i vissa fall kräver att hundar hålls i band eller instängda.

Lagens syfte är att skydda de vilda djuren, både däggdjur och fåglar, under den mest känsliga tiden när djuren får sina ungar. De marker som lagen syftar på är praktiskt taget all naturmark, även större parker och liknande.

Jakt och fiske

Jakt och fiske ingår inte i allemansrätten utan styrs i egna respektive lagar och förordningar. Allemansrätten ger dig dock rätt att gå över någon annans mark till ditt fiskevatten eller till dina jaktmarker. Att med flit hindra, försvåra och störa jakt eller fiske är förbjudet.

Man får fiska fritt med handredskap i havet (OBS det finns särskilda regler) och i de stora insjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland) till och med om det sker på enskilt fiskevatten.

Bär och svampplockning

Bär och svamp i naturen ingår som regel i allemansrätten. Du kan alltså plocka bär och svamp i skogen utan att markägaren givit sitt tillstånd. Dock inte inne på någons tomt. Detta får dock inte ske med någon påverkan på marken. Tryffel som exempel är inte tillåtet att plocka då det kräver grävning. Nötter och ollon ingår däremot inte i allemansrätten.

I miljöbalken räknas de växter upp som inte får plockas men lagen är föråldrat och sunt förnuft måste råda. Lava och mossor är tex inte med i lagen och du får alltså plocka det men med hänsyn och inte i stora mängder.

Som regel får man inte plocka fridlysta växter men ibland gäller att du får plocka en bukett till dig själv så länge du inte rör rötterna och ibland gäller andra regler. Regeringen är ansvarig för att fridlysa växter. Det är olika regler för olika ställen i landet så en rekommendation är att läsa på vad som gäller där just du befinner dig.

I nationalparker och naturreservat och även i fornminnesområden gäller särskilda regler.

Myt

Bara för att det sitter uppe en skylt med tex privat mark eller ridning förbjuden betyder det inte att det inte är tillåtet att gå eller rida där. Mest troligt ingår marken i allemansrätten ändå. Men kom ihåg, ”Inte störa-inte förstöra”

Läs mer om allemansrätten

Det finns en hel del mer att läsa om allemansrätten. För att färdjupa din inom det som intresserar just dig titta vidare på dessa länkar:

Naturvårdsverket (En broschyr i pdf)

Länsstyrelsen Västra Götaland (Sida med bland annat informativa filmer)

Lär dig om friluftliv

Missa inte att vi på All In Nature Sweden håller i mängder av kurser inom friluftsliv och överlevnad. Lär dig grunderna i en grundkurs för nybörjare eller häng med på en fjällvandringskurs, för dig som är lite mer van vid tältande och naturen.

Våra KURSER

//Torbjörn Selin, 2022-12-11